Livet hånar en ibland

God kväll,

De här sista veckorna har verkligen inte varit mina bästa veckor i livet, jag blev av med permobilen för tre veckor sedan på grund av elektroniken i sitsen gick sönder och då kunde jag inte göra någonting med sitsen och först i går eftermiddag fick jag tillbaka permobilen. Så länge permobilen var på lagning så fick jag hålla till godo med min handdrivna rullstol och den är ju absolut inte lika anpassad efter min kropp som permobilen är så nu har jag ganska ont i nacken och ryggen och i axlarna och det tar väl några dagar innan kroppen hinner slappna av igen.

Om vi ska gå in lite på hockeyn så vill jag inte gå in på detaljnivå i matcherna mot Mörrum och Mariestad på grund av att jag är så nära laget som jag är utan det låter jag er ”proffs” på sociala medier göra. Däremot kan jag säga att vi har gjort 4-5 matcher på slutet väldigt bra utan att få med oss resultatet som vi siktat på, men så är ishockeyns värld, det laget som gör flest mål vinner, så enkelt är det. Jag kan också avsluta det här blogginlägget att jag lider med grabbarna men det återstår tre matcher i Allettan och vi är skyldiga våra fans och oss själva att fortsätta spela bra och försöka ta vara på det lilla halmstrået som är kvar, vi kommer inte att ge oss i första eller andra taget.

I morgon vänder vi blad och jag ska fira min födelsedag….

Over and out.