En dag i taget
God kväll på er där ute!
Just nu har jag tydligen blivit någon slags professor i att lösa problem känns det som i alla fall. Lyckas jag att lösa ett problem så dyker det upp två nya problem med detsamma och ibland så ställer dom nya problemen till det så mycket så att lösningen på det första problemet inte håller heller, så då sitter jag med lösningar på bordet som är precis värdelösa och då är det bara att rensa bordet igen och börja om på nytt. Jag vet inte hur många timmar jag har spenderat vid bordet denna veckan med ett A4-block och skrivit spaltmeter på spaltmeter och försök att vända ut och in på alla vinklar för att få ihop något drägligt bara. Jag vill inte ens titta ner i papperskorgen på alla skrynkliga papper som ligger där med en 98% bra lösning på. När man till slut tror att man har hittat en vattentätt lösning så ska man bara kolla igenom pappret en sista gång innan man går vidare så hittar man ett litet fel i virrevarvet av ekvationer men ett sådant fel som gör att lösningen bara rasar sönder……
Till råga på allt så har det varit två bortamatcher den gånga veckan som har gjort att timmarna bara ha flytt bort från mig, vi har varit uppe i Kalmar och nere i Mörrum och vi fick med oss en vinst och förlust på dessa matcher. Matchen uppe i Kalmar gav mig mest positiv energi, en orättvis seger och en möjlighet att få umgås med min kusin som bor där uppe och som vet vilka knappar hon ska trycka på för att pumpa i mig energi. Jag får ge henne en eloge för att hon kom till ishallen för hon är inte lika galen i ishockey som undertecknad är, och ska det tilläggas att detta bara var en träningsmatch. Tack och bock för sällskapet, Piff!
Matchen i Mörrum gav mig bara huvudbry, då menar jag inte själva matchen för den var helt klart godkänd. Ja jag vet att vi förlorade matchen men vi saknade minst fem spelare och flera av dom är tongivande i laget. Dom övriga spelarna stod upp bra mot ett Mörrum som jag tror kommer att vara med att slåss om topplaceringarna i ettan den här säsongen.
Det som gav mig huvudbry var Jössarinken, det var första gången på mängder av år som jag var där. Den hallen är verkligen sliten så ni som inte har varit där kommer inte att förstå hur sliten hallen är. Visst den har fått en liten uppfräschning men det är bara dom publika utrymmena som ser fräscha ut men det övriga i hallen…… Ja jisses säger jag bara. Jag brukar kunna vara med laget antigen i omklädningsrummet eller strax utanför detsamma på våra bortamatcher men icke nere i Jössarinken inte…. Det är höga trösklar, smala gångar med mera och det ser ut som vi är tillbaka på 70 talet när man kliver in i hallen. Nej jag hoppas för Mörrum GoIS del att Karlshamn Kommun har planer på rusta upp hallen för det är klubben värda. Däremot måste jag berömma publikvärdarna och den övriga personalen runt matchen och deras hamburgare, Dom var tipp topp!
Nu lägger vi träningsmatcherna bakom oss och blickar framåt mot serien som börjar nu på lördag. Vi har absolut ingen lätt start på den, Nybro borta och sedan Kalmar hemma, men det är lika bra att tjuren vid hornen direkt för redan veckan därefter väntar en derbyvecka på oss men dessförinnan har förbundet klämt in en match borta mot Hanhals för oss……
